Miljonprogrammet

Den 18-19 januari var jag på bostadskonferens "Förnya miljonprogrammet till attraktiva bostadsområden". Konferenslokalerna låg passande nog i Kista, som till stora delar består av bebyggelse från miljonprogramsåren. Kista är ett framgångsrikt exempel på områden som ingått i det s.k. Järvalyftet, där målet är förnyelse och upprustning av miljonprogrammets områden till trivsamma, trygga och attraktiva bostadsområden. Det var två innehållsrika och givande dagar med föredragshållare som pratade om allt från, roller och ansvar, olika former av boendedialog, energieffektivisering, trygghetsskapande åtgärder, ekonomi, m.m.
Som flertalet av oss känner till är ”Miljonprogrammet” den vardagliga benämningen på bostadsbyggandet i Sverige under perioden 1965-1975, som följde ett riksdagsbeslut 1965. Målet var att lösa tidens akuta bostadskris genom att under kort tid bygga en miljon bostäder och förbättra bostadsstandarden. Majoriteten av bostäderna skulle vara lägenheter i flerbostadshus, men även många radhusområden räknas in i miljonprogrammet. Under miljonprogrammet byggdes det cirka 1 006 000 bostäder. Nettotillskottet blev dock inte så högt, eftersom många äldre hus med omodern standard revs, exempelvis i Stockholm under Norrmalmsregleringen. Miljonprogrammets bebyggelse omfattar cirka 25 procent av Sveriges samlade bostadsbebyggelse idag, och kan ses som ett dokument över välfärdssamhällets ideal.

Den gängse bilden av ”Miljonprogrammet” som blivit cementerad i de flestas medvetande är ju den med grå betongtristess… Eller?

Bilderna nedan föreställer, i fallande ordning, Kv. Sörgården, Järvafältet i Stockholm 1970-72, ritat av vårt kontor, Kv. Ortdriven i Kiruna 1966, ritat av Erskine och slutligen några längor från stadsdelen Hammarkullen i Göteborg, byggt 1972.


/Leontina