(Foto taget den 25 maj 2007, Fåglaviks Glasbruk, Fåglavik.)
Inget hus är en ö. Utan människor som bebor det, försvinner det, ur medvetandet, men även ur den fysiska världen. Jag tycker om att besöka hus som ligger i gränslandet mellan att vara och att inte vara, som precis är på väg att släppa taget om att existera. Du går in i det och ser spår av det som varit, men inte längre finns. Tak som viker sig ner över väggarna och vilar mot golvet, skog som letar sig in genom fönster och dörrar, stavar i parketten som släppt sina fogar och nu inbjuder allt mer sällsynta besökare att spela plockepinn. Du går in i det, och tiden både står stilla och är helt och fullständigt märkbar.
/Kathrine
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar