Syns man inte finns man inte!

Syns man inte finns man inte! Vem var det som kom på det uttrycket. Det är ju alldeles fel, det är klart man finns fast man inte syns. Det är ju bara mycket små barn som tror att man försvinner när man inte syns. Och trots att det är så och fast jag inte gillar det sitter det uttrycket som berg i mitt huvud.

Ett känt klädföretag har i sin senaste reklamkampanj med två arkitekter. Två URBAN WORKER, en manlig och en kvinnlig. Han har laptopen under armen och hon kommer med en massa färgglada rullar med papper. Arkitekten har fått ett ansikte eller rättare sagt två.

Blir vi mera sedda som yrkeskår för att vi syns på en massa reklampelare runt om i Sverige?
Förmodligen. Arkitekter finns också med i en del filmer och böcker, ibland som konstnärlig kuf, ibland som förgrämd och missförstådd mördare och någon enstaka gång som hjälte och världsförbättrare. Ibland önskar man som yrkesverksam att källforskningen/r kunde ha varit bättre.

Vet folk i allmänhet att en arkitekt gör? Hur vi arbetar fram ett förslag på ett hus eller en plan eller en möbel eller en utredning eller vad det nu är vi jobbar med. Hur många vet vilket mångsidigt yrke det är?

Vi har ju, jämfört med våra ingenjörskolleger mycket svårare att ta betalt. Vi är någon sorts Tekniska Högskolans Florence Nightingale. Vi är konstnärerna som arbetar för nöjes skull. En av mina tidigare chefer sa på fullt allvar i en löneförhandling att en person som hade roliga arbetsuppgifter inte behövde ha så mycket betalt.

Lämnar du in din bil på reparation ifrågasätter du säkert vad det kostar men du är alltid medveten om att det kostar. Du betalar dessutom innan du får hämta bilen. Våra kunder blir ibland förvånade över att vi tar betalt i tidiga skeden, för ett första möte då vi bara samtalar eller för att göra en första skiss. Kunden vet ju inte ens vad han/hon vill ha. Vi lämnar ifrån oss en ritning där ett omöjligt pussel har blivit en helhet. Alla bollar i luften har trillat ner i samma korg och allt ser så enkelt ut.

Kanske ett av våra problem är att vi inte levererar en lagad bil eller att färdigt skåp eller över huvud taget något man kan ta på.. Vi levererar en vision av ett hus, en ritning. Ett stycke papper som bara är en tanke om ett hus. Hur kan den kosta så mycket? Kunden vill inte ha en ritning han/hon vill ha ett hus.

Att man sedan skall betala de som bygger huset är för de flesta en självklarhet. De spikar och gjuter och skruvar, hårt arbetande, svettiga, hammarslagen dunkar, olika material läggs sida vid sida. Här ser man något växa fram i tre dimensioner. Rita hus kan ju vem som helst eller hur, oss emellan, hur svårt kan det vara?

Vad är det som avgör om ett rum är trevligt att sitta i, om fönster har vackra proportioner, om ett hus är rätt placerat i terrängen?

Kanske skulle vi som advokaterna eller läkarna ha en legitimation som gav vår kompetens en större tyngd. Jag tror att de flesta av oss har en otroligt förtroende för legitimationer. Kanske behöver vi en ny intresseorganisation som arbetar för vår ställning i samhället. Någon som förklarar att vi är viktiga, att vi också kan rädda liv, att vi kan spara pengar att vi kan skapa stämningar att vi kan……

Arkitekter kan! Arkitekter finns! Vi syns bara för lite i samhällsdebatten! Vad ska vi göra åt det?
/Maria